Gråmulen torsdag

Under några veckor har det flyktingpolitiska arbetet blivit intensivt men idag sitter jag som åhörare i tingsrätten. En helt vanlig gråmulen torsdag och det handlar om en varm augusti morgon för väldigt länge sedan. Jag vet att jag skrev på den här bloggen då om en bilfärd i trekilometer med en ung asylaktivist hängandes på fronten av en bil (här).
Jag vet att jag skrev något som jag tänker på hela tiden ett citat från boken Auschwitz och det moderna samhället, Idag står det helt klart att vi måste frukta de som lyder lagen mer än de som inte gör det.
Framför mig sitter ett antal gränspoliser de är upprörda över att han som står åtalad inte lyder lagen de gör ingen hemlighet av det  .Jag har varit upprörd många gånger över hur gränspolisen använder omotiverat våld mot personer som ska avvisas, deras totala avsaknad av etik och moral.
  Finns det en sond från NASA som kan upptäcka en gnutta mänskligt hjärta i asylpolitiken och hos gränspolisen? Snarare torde det finnas mer mänskligt liv och mer samvete  på Mars. Det var  ungefär så jag skrev. Jag vet inte om de någonsin kommer förstå varför vi står i vägen för dessa transporter.
Farrad skulle deporteras den dagen men avvisningen hindrades på Landvetter av en pilot som vägrade lyfta och flyga mot destinationen Kabul.

 

Flera samtal jag haft med asylsökande vittnar om att asylsökande upplever sig misstrodda av tjänstemän de avslagsbeslut som jag läst vittnar om en misstro mot klienten. Troligen var det så i Farrads fall.

Handläggare på migrationsverket har en avgörande betydelse för utfallet av asylansökan. Är handläggaren misstänksam så kommer det få betydelse även i migrationsdomstolen och betydligt större betydelse än ett läkarintyg intyg från psykolog eller landinformation. Kanske var det så i Farrads fall.

Farrad fick sina efterlängtade fyra sista siffror och ett uppehållstillstånd i vårt land. Många var det som hjälpte till en av dem är han som står åtalad denna gråa torsdags morgon.

Den instans som borde ha störst erfarenhet och de bästa kunskaperna om mänskliga rättigheter beslutar om avvisning till länder där tortyr och dödstraff förekommer verkar helst inte vilja prata om det. Och utreder främst skäl till deportation. Hur kan det vara möjligt?

Modet att stå upp förde som inte kan tala för sig själva det kommer inte åklagaren förstå . Hon gör det inte nu utan maler och maler och anser att det är av högsta vikt att lyda lagen oavsett . Tack och lov att det finns människor som ändå inte blint lyder utan ifrågasätter och reflekterar. Det som är måste inte alltid vara.

 

Avvisningen

Igår avvisades de 8  unga killar till Afghanistan . Jag vet vad som hände , jag var där .
Det är nästan omöjligt att beskriva den grymhet . Bilden ovan är tagen samma morgon några hundrameter bort lika vacker som kvällen var grym. Mitt sällskap den första timmen var en polisbil som strök förbi otaliga gånger.

Här står Ali och pratar med oss i telefon för besök tiderna har ändrats flera gånger. Det här är en bild från kvällen innan.

 

I skrivande stund har vi fått veta att samtliga avvisades och kommit fram till Kabul dock inget från Ali. En utav killarna har kontaktat oss via Facebook och han vittnar om ett mycket brutalt våld under avvisningen . Jag trodde att Sverige var ett land som respekterade mänskliga rättigheter skriver han.

 

 

 

Under eftermiddagen försökte en av killarna att ta sitt liv. Alldeles nyss hade vi sett dem i fönstret  vi hade talat med dem och några från den afganska hade pratat med dem på Dari . Så händer det ofattbara att en ung man väljer att ta en stor dos av ett antidepressivt preparat. Vilket kan orsak serotenerg chock, förläng Q-tid vilket är allvarligt från livs levande kan man bli alldeles död.

Vanligtvis vårdas dessa patienter med övervakning av hjärtrytm minst ett dygn ibland på en akutvårdsavdelning och ibland på intensiven. Det har hänt att unga människor dött i sviterna av intox av antidepressiv medicin. De ser förädiskt friska ut en stund för att senare bli dödssjuka. Gränspolisen väljer ändå att genomföra avvisningen och det räcker inte de avvisar även två ambulanser som kunde bistått med EKG, blodtryck och saturationsmätare för att lättare kunna övervaka den unge mannens tillstånd. Den här avvisningen är viktigare än ett liv . Att enså vacker morgon kan föda en så ond natt.

Några minuter innan gränspolisen marcherar in skriver jag till Ali Var stark vi står upp för dig på utsidan i ett sms som Ali aldrig får möjlighet att besvara. Jag ser hans försynta leende och jag vet att han är stark men också fruktansvärt rädd, räddför att dö i landent långt långt borta.

 Tack gode gud om jag nu trodde på gud för facebook för där kan brott mot mänskliga rättigheter spridas snabbt. Det är så svårt att sätta ord på det makabra som händer.
Jag läserigen jag trodde Sverige var ett land som hade respekt för mänskliga rättigheter