måndag 24 september 2012

Varför ställs inga krav på motprestationer för privata företag?

 Alliansens politik har inte på något sätt givit flera jobb nu när de regerat i 6år. Den har endast handlat om att nedvärdera arbetslösa och sjuka som de tärande och tvingat ut folk i åtgärder som att lära sig göra en CV . Det ger inte fler jobb det ger någon jobb och någon annan hamnar längre bak i kön. Människor tvingas arbeta för sitt socialbidrag.
Ylva Johansson(S) säger att det är rimligt att söka jobb. Jo, det kanske är rimligt men det påverkar inte antalet arbeten eller det faktum att det inte finns jobb att söka.. Det visar snarare på en cynism övertag av alliansens retorik. Att människor arbetar för en såkallad lön som motsvarar socialbidrags normen de arbetar för att få behålla sitt socialbidrag och företaget betalar ingenting. Normen för det vi kallar fattigdom ger inte heller fler arbeten. Det gör det billigt för att inte säga gratis att få arbete utfört. Det gör redan fattiga än fattigare och arbetsgivaren betalar inte en krona för arbetet.
Alliansen har inför sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt krogmoms sänkta arbetsgivar avgifter. Det har inte minskat arbetslösheten utan siffran är häpnande 7,5% och än  högre bland unga.
 
Vi behöver en ökad facklig aktivitet och vänstern arbetar med det centralt och på distriktsnivå. Det som är viktigt är att fackförbunden ges tillbaka redskapen att slå tillbaka. Facken har försvagats och arbetsgivarens roll har förstärkts under en längre tid och anledningen att ens organisera sig har försvagats. Facket gör inget för mig.... Bra för arbetsgivaren dåligt för arbetstagaren.
Många arbetsgivare inom den privata sektorn skor sig på sänkta skatter, som är alliansens egentliga svar på allt. De  alliansen kräver inga motprestationer av företagen; att de efter sänkta skatter ska erbjuda ett antal jobb. Tyvärr krävs bara motprestationer av utförsäkrade på socialbidrag. Återigen så blir det inte fler jobb. Fler jobb blir det om man struntar i subventioner för redan rika och satsar pengar på infrastruktur, byggnationer för allmännyttan, att satsa på vården så att man har råd att fastanställa så många som faktiskt behövs.
Det blir inte fler arbeten för att fler utförsäkras det blir fler i kön till de arbeten som faktiskt inte finns. Alliansen skriver om jämställdhet i budgeten att kvinnor historiskt sätt varit mer långtidssjukskrivna de nya reglerna för sjukkassan har ändrat på det. Fler kvinnor än män har utförsäkrats vilket inte är samma sak som att de nu är friska och arbetsföra, Cyniskt kan man tycka om resonemanget i en jämställdhetskontext.
En a-kassa som inte låter folk svälta minskar risken för lönedumpning.I våra fackliga strategier måste vi förstå att a-kassa sätter golvet för lägsta lön för den arbetande andelen.


söndag 23 september 2012

En annan agenda



Något man måste komma ihåg är att de har en annan agenda så sade Johan Persson om ONLF liksom andra grupper med extrem inriktning.Jag tror det gäller för delar av autonomvänster och de som kallas svarta blocket som använder våld och förespråkar väpnad kamp.
Jag har själv genom kampanjer och nätverk träffat personer som sympatiserar eller rent av är en del av det svarta blocket. Kajsa Ekis Ekman skriver om kravallen som den kollektiva förälskelsen. En bra betraktelse av någon som varit med och med både distans och om att bli kär.
 Om förmötet med information om hur man skyddar sig mot tårgas och pepparspray. Öppna möten där alla ställer sig upp och försöker överträffa varandra i revolutionsromantik. De skriker politikerna har ingen legitimitet. Vi vill inte jobba i parlament säger de fast det är där vi förändrar .
Aktivism är viktigt så långt håller jag med så förändrar man opinion .Jag vet inte om de med svarta masker huvor sjalar förändrar opinion de blir skrämmande och anonym massa. Ändå blir man fäst vid dem man stod närmast man håller koll på varandra. Som om man känt varanda länge som om man delar något mycket viktigt. Den kollektiva förälskelsen. jag förstår den mer än väl.
Något svart organiserat block finns inte utan det är individer som rör sig med åsikten gemensam om att förstörelse av egendom kan vara legitimt liksom våld  kampen. De har ideologiska skäl för att förstöra kapitalets egendom. Det är en helt annan agenda. de flesta vänstergrupper för att inte säga alla kritiserar bankerna i någon mån. Men där ifrån till att slå sönder fönsterrutor och förstöra är steget långt. Jag förstår inte heller hur vi då skulle kunna förändra en fördelningspolitik ? Det enda vi vinner är ett kaos. Vad uppstår i det kaoset ? Risken att viktiga delar i demokratin faktiskt försvinner

där de starkaste rösterna hörs väldigt mycket och inte allas röster. Där kvinnor får stå tillbaka för män vilket kvinnor ofta gör när talarlista och dagordning saknas och i lösa nätverk. Feminismen som man säger sig slåss för står tillbaka.
 Det finns andra bilder av aktivism som bygger på dialog mellan människor icke våld. Vilket filmen the Battle i Seattle visar med en enorm demonstration av fackkföreningsrörelsen och som faktiskt också var en stor del av protesterna under toppmötet 2001 i Göteborg.

 Jag vet inte om autonom vänstern radikaliserades efter toppmötet i Göteborg eller Genua däremot tror jag att vi som var med kände oss tvungna att ta ställning och organisera oss politiskt för att förändra och kanske inte såg kaoset som en bra strategi. Vi som pratade om annan fördelning som var på Workshops föreläsningar som vill se att en annan värld är möjlig med rättvis fördelning. Hur gräsrötter kan förändra. Det konstruktiva var kanske att det blev en vändpunkt och att organisering såväl i fackföreningar politiskapartier blev ett sätt att kanalisera något konstrukttivt.






Solidarisering är egentligen något fint att vara rädd om men det blir patetiskt när man helt tar över någon annans kamp. Där kampens kärna försvinner och tas över av en grupp med annan agenda.

söndag 16 september 2012

Göteborg 15/9-2012

Igår så var det en motdemonstration och jag har varit på ett antal. Det var säkerligen 100 poliser vi var tvåhundra och de flesta var inte från Rättvisepartiet Socialisterna utan blandat några från UngVänster några från Vänsterpartiet, och Göteborgsnätverk mot rasism. Under åren har det här med maskering varierat varit borta helt trots att jag vet att autonoma rörelsen varit i allra högsta grad levande med diskussioner föreläsningar. Flera har jag stött på i helt andra sammanhang som helt vanliga individer.  Nu var det påtagligt många som maskerat sig . Jag skulle aldrig själv komma på tanken. Jag undrar mest varför och med viss fascination.
Anna Lena Lodenius har skrivit om gatansparlament där hon beskriver det svarta blocket och autonomvänstern . Jag håller inte med om hela beskrivningen i boken. Autonoma är ofta ganska välutbildade kommer från bra hem ofta politiskt medvetna föräldrar. Det är inte så att de inte förstår lagar och regler men de har argumentation om varför de medvetet bryter lagar. Oavsett så kan man ändå inte råna banker för att man anser att banker rånar människor.
I gruset under toppmötet som jag ofta återkommer till så blev det på många sätt en brytpunkt det var före och efter. Jag var inte ensam i Vasa parken fler än jag hade berättelser där ifrån. Vi fick aldrig berätta vår historia om vad som hände. Det som hände beskrev GP och alla andra berättelser var helt ointressanta. De allra flesta var omaskerade i den kravallen ganska vanliga människor i vanliga liksom de maskerade som också är ganska vanliga.
De upphör att vara vanliga och blir något annat kanske också lite hotfullt när klädseln är helt svart liksom svartnäsduk eller sjal över ansiktet. Våldet har en tendens att tillta när någon blir anonym
De bara kastar sten eller de vill ha bråk är argument som vi ofta hör kanske till och med uttalar. Vill de bara bråk eller vad för budskap har de? Jag väljer att faktiskt försöka ta reda på det här på bloggen under en tid. Jag är inte autonom och absolut ingen stenkastare. Jag hänger väldigt sällan med i deras resonemang. Jag har organiserat mig partipolitiskt för att påverka och förändra inom demokratiska former. Jag kommer fortsätta med det

fredag 14 september 2012

Lämna den säkra sidan

Idag kommer Martin Schibbye och Johan Persson hem efter 14 månader i fängelse. Två journalister som åkte ner till Ogaden för att skriva om brott mot mänskliga rättigheter i en del av Etiopien som är stängd för omvärlden. En viktig utgångspunkt var att undersöka hur Africa Oil med nära koppling till Lundin Oil var inblandade  i brott mot mänskliga rättigheter.
Tyvärr kunde det aldrig undersökas och vi vet vad som hände istället, 14 månader i ett ökänt fängelse med skenavrättningar och andra allvarliga kränkningar. En uppvisning i hur totalitära stater använder tortyrliknande förhörsteknik och fabricerade bevis.

  Under många år var jag aktiv i Röda korset och i Göteborg och vi hade samarbetsprojekt med distrikt i Etiopien ett var Arsi ett annat var Norra Shoah och ett tredje var Gambella. Stämningen var ofta ganska stel men en utav tjänstemännen från det Etiopiska Röda Korset var frispråkig. De andra tjänstemannen hade mer stått med mössan i hand bockat och tackat för småsmulor. Mannen från Gambella började prata om fördelningspolitik och om det oerhörda i att Europa och västvärlden inte stod för en rättvis fördelnings politik gentemot de afrikanska staterna. Han kallade vårt arbete och syftade på biståndsprojekt mellan Västvärlden och afrikanskastater för lekstuga helt rätt i vissa avseenden även om intentionerna var goda. Han menade att, vi iden rika världen, aldrig behövde ta arbetet på allvar men för folket i Etiopien så var alla samarbeten handlade omliv och död. Det var inte vi som svalt eller dog vi varliksom alltid på den säkra sidan. Starka ord i Röda Korset och naturligtvis inte sagt i ett officiellt sammanhang utan under ett samtal på gräsmattan utanför Hagabion den 11e september. Han pratade om rättigheter för de som bodde levde och arbetade i Gambella distriktet om att de hade samma rättigheter.
 Röda Korset pratar mer än gärna om mänskliga rättigheter men när det kommer till att förverkliga så blir det skrämmande tyst.  Mänskliga rättigheter handlar om mer än små bidrag det handlar om förändring avstyrkeförhållanden och fördelning av resurser.  Det blev tyst i salen damerna som gjorde babypaket och höll i julbasarer och andra små välgörenhetstillställningar ville fortsätta med det. Inte ställa sig på barrikaderna och kräva mänskligarättigheter. Ja, suckade publiken, stackars man han har nog upplevt en kulturkrock bäst att han får åka hem till sin egen kultur. Det är jobbigt med kontraster...
 Gambella hade enorma problem och babypaket hjälpte inte. Människor dog av svältrelaterade sjukdomar, kolera, malaria även i  Gambellaområdet där man förflyttade folk för oljan och andra fyndigheter ständig exploatering och ständiga stridigheter vid gränsen.
 Tillbaka till Johan och Martin som tog en stor risk för att påvisa samband mellan allvarliga kränknigar av mänskliga rättigheter och Lundin Oilgruppen med Africa Oil som exploatör. Viljan att visa på att det finns ett motstånd och att vilja förändra villkor som bolag från väst är med och dikterar. Det har länge funnits ett sådant motstånd och ifrågasättande från personer som lever i Etiopien. Det är inte ofarligt men de gör det ändå. Tjänstemannen som jag träffade inom ramen för ett samarbete ifrågasatte ville förändra och det handlade inte om kulturkrockar och kontraster utan om att vilja förändra. Det är inte terrorism, utan att vägra stå med mössan i hand och tacka. Tiden var nog inte riktigt mogen för det just då, fast när är tid för förändring och rättvisa mogen?  Martin Schibbye och Johan Persson visste att det var farligt men gjorde det ändå. Lämnade den säkra sidan

måndag 10 september 2012

Den 11e september

Även jag har uppmärksammat det som också alla andra gjort journalisterna som satt fängslade blev fria under det etiopiska nyåret den 11e september. Ett stort äntligen efter alla dessa dagar i Etiopiskt fängelse. Spekulationer kring varför, som så mycket annat finns det händelser i korrupta och totalitära stater som bara sker. Politiska fångar som friges på nåder .... många sitter dock kvar trots helgen då blommorna slår ut och Etiopien firar nyår. Vi får inte glömma att de faktiskt sitter där i väntan.
Ett stort äntligen i alla fall för Johan Persson och Martin Schibye som alldeles strax är hemma.

söndag 9 september 2012

Ett helt vanligt ärende


I veckan så uppmärksammade Sveriges Radio fallet med den 15-årige pojke som skulle utvisas från Sverige. Pojken flydde från Afghanistan till Sverige via Italien. Det var just Italien vistelsen som blev problemet för Ali och hans flykt som ensamkommande känslig 14-åring från ett blodigt krig tillsynes utan slut.Sverige praktiserar Dublin-förordningen Det betyder att asylsökande skall söka asyl i det land de först kommer till. Det var bara det att Italien inte innebar någon fristad för Ali utan övergrepp av obegripligt grym karaktär. Sverige har en övertro på att de andra länderna i Schengen  att alla barn behandlas respektfullt och att flyktingar får en rättssäker prövning. I Italien är det inte så, inte heller på Malta eller i Grekland.

Fallet med Ali slutar inte här som ett vanligt Dublin- ärende då Migrationsverket tagit del av bedömning från BUP så beslöt man att faktiskt ompröva ärendet. Det hade överlämnats till gränspolisen och gränspolisen vill inte lämna tillbaka ärendet. Det är inte särskilt vanligt att migrationsverket som statlig myndighet lyssnar på expertis men efter att SR ringde upp ansvarig tjänsteman så gjordes en omprövning av avvisning. Det kallas inhibering. Pojken ansågs vara i så dåligt skick att han inte kunde avvisas. Pojken är inneliggande på BUP och har vid ett tillfälle sytt igen sin egen mun. Inga av dessa uppgifter bekymrade gränspolisen det allra minsta. Total avsaknad av empati liksom ett tillsynes totalitärt synsätt.
Gränspolisen i Malmö kallas" Möllevångspatrullen"  och är kända för sina minst sagt hårda nypor. Det är inget brott att söka asyl och inget brott att se utländsk ut men gränspolisen kan när som helst slå till och kräva id-handlingar. De som inte har ID-handlingar sätts på förvaret ett slags fängelse. Det är inget brott att överklaga en dom och det är inget brott att söka asyl på nytt när tiden som regleras i Dublinförordningen löpt ut. Märkligt nog anser gränspolisen att ärendet med avvisning ska högprioriteras precis innan en ny ansökan kan göras med avlyssning bevakning och förvarstagning.
Jag kan redan nu se de kommentarer som kommer finnas till detta inlägg. Det brukar börja med den ofantliga massinvandring vilket inte är sant. Sverige tar emot en bråkdel av alla de människor som tvingas fly från sitt hemland eller den del i landet där de bor. En annan kommentar handlar om Islam den får jag ofta om hur flyktingars religiösa bakgrund skulle kunna påverka Sveriges statsskick. Nej en tonårings religiösa bakgrund påverkar inte vår demokrati. Det är betydligt mer allvarligt för demokratin att bortse från Konventionerna om de mänskliga rättigheterna liksom konventionen om barnets rätt. Det leder till en urholkning av människors lika och oantastliga värde vilket i förlängningen påverkar vår demokrati och synen på människor.
Vi har inte råd är en annan kommentar men saken är den att vi uppenbarligen har råd med att sanktionera redan rika personer med skattelättnader som minskad krogmoms, RUT och ROT avdrag liksom skattelättnader som gynnar höginkomsttagare.
Även journalister vill veta hur många flyktingar som kommer. Det finns statistik som är tillförlitlig som förs av migrationsverket då alla som söker uppehållstillstånd av något slag registreras där.Antalet är ungefär det samma men en allvarlig konflikt som det blodiga inbördeskriget i Syrien ökar naturligtvis antalet Syrianska medborgare som söker asyl. De flesta som flyr kommer inte till Sverige utan de samlas i flyktingläger nära gränsen. En dom i migrationsdomstolen har slagit fast att Somaliska familjer skall få återförenas och godtar DNA-test eftersom att Somalia inte haft fungerande myndighet för utfärdande av identitetshandlingar efter år av stridigheter. De flesta som kommer är minderåriga då prioriterade ärenden är minderåriga barn  Läs mer här!
 Oavsett så är nybyggnation prioriterat liksom att öka antalet hyresrätter för alla som inte har ett eget kontrakt. Liksom skolan är prioriterad . #Enenadstad är vårt program mot segregation.Läs här!
Tyvärr är Ali inte ensam många ensamkommande har upplevt allvarligt trauma på sin väg och många av de ensamkommande barnen uppmärksammas inte i SR utan blir ett beslut med diarienummer som överlämnas till gränspolisen.

fredag 7 september 2012

Problemet Maria Haldesten är väl att ingen ylar, Eller?

Maria skriver om läxhjälp som god investering så långt håller jag med men aldrig i hela mitt liv håller jag med om den fortsatta krönikan. Jag ylar inte om orättvisor, jag konstaterar att jag inte har råd med RUT- tjänster såsom städning barnpassning trädgårdstjänster. Jag kommer heller inte ha råd med läxhjälp oavsett avdrag på skatten. Chalmers erbjuder läxhjälp såsom Röda Korset och andra i hela Göteborg för barn på högstadiet under tio år har man gjort det. Frågan om avdrag på skatten alltså att de som tjänar lite mer är en helt annan fråga. Det Maria har du inte förstått utan du blandar päron och äpplen. Vänsterpartiet har velat ha en skola där läxorna görs på skoltid med pedagog som kan förklara . Vi vill inte att barn går hem från skolan med läxor i väskan som skall förklaras och göras tillsammans med föräldrar. Inötning såsom glosor eller träning på uppgifter barn redan förstått är en annan sak.
Varje subventionerad krona i avdrag betyder en krona mindre till skolan och det betyder rent konkret en krona mindre till löner för lärare och resurser för barn med särskilt stöd i skolan. Redan utsatta barn får det sämre och läxhjälp som finns kommer dras in. Idag äger en procent  sjuttioprocent av landets tillgångar och få om ens någon är ansluten till de båda lärarförbunden. De tio procent som redan levde på marginalen har tio procent mindre att leva för. Idag lever vart tredje barn under stipulerad gräns för fattigdom . Hur tror du att förslaget om skatte reduktion skall hjälpa dem med alliansens förslag?


Jag känner Jill, Emma och Joakim  som alla är lärare respektive specialpedagog. Tydligen är företag med läxhjälp som varumärke viktigare för dig och dina barn än dessa pedagoger deras kompetens och deras löner i den kommunalaskolan.
Frågan som du i din enfald ylar om  handlar nämligen om läxhjälpsföretag och de som har råd och det som inte har med det. Frågan handlar också om pengar som går till subventioner och mindre pengar som går till skolan.

 Jag avslutar med att berätta om min pappa som idag är professor emeritus. Han gjorde sina läxor hos fröken Florry i biblioteket på en herrgård men hans studier på gymnasialnivå och på universitet i Uppsala möjliggjordes av arbetarstipendier och politiska beslut, inte välgörenhet utan de facto att arbetarbarn fick samma rätt till utbildning som alla andra.
 Maria du får yla vidare om Askimsbarnens orättvisor men deras föräldrar har råd med 300 kr istället för de 150 med rutavdrag . De har råd med det  i alla fall enligt taxeringskalendern eller numera ratsit. Tyvärr konstaterar jag att trots vad Maria skriver så ylar ingen över barnen i Bergsjön eller Angered Biskopsgården de finns alla dessa barn med läxor i högar som aldrig blir gjorda men ingen ylar ingen slår näven i bordet. Tacksam över att Emma Jocke och Jill finns  varje måndag klockan 8 trots att ingen ylar.Det är kanske faktiskt problemet att vi inte ylar mer över fattiga barns skolgång och villkor.
Min pappas hus där han bodde under sin uppväxt i ett rum och kök