När jag kommer till Streteredsvägen 88 känd adress för mig och Ellen Huttu Hansson som är med mig möts vi av säker ett femtiotal ensamkommande som är där för att protestera mot att deras vänner deporteras . Var är alla svenskar som lovat dyka upp? Var är alla de som gråter hela tiden för att dessa pojkar ska få stanna?
I går förlorade vi ett förtroende kapital genom att inte vara där hos dessa unga pojkar det kom nästan inga svenskar . Nej vi kunde inte stoppa bussen men vi kunde vara fler vittnen.
Resultatet är två pojkar utan uppehållstillstånd blev omhändertagna , två andra pojkar kollapsade fördes till sjukhus.
De ska inte behöva kämpa det är vi som ska kämpa för dem!