Anna

Det är slutet av augusti och fortfarande varmt till och med hett när Anna plockar bär flera spänner inte så långt hemifrån. Hon har ett barn en liten pojke snart ett år. När Anna kommer hem hör hon på radio det gör hon varje dag så även denna de talar om krig.
 Den här dagen är en ovanlig dag , Erik kommer hem tidigt han hostar . Blev det pengar nu eller var det löning som gick till något annat.Det är en märklig dag så varmt och ändå snart september . Det blev pengar och ingen sprit
  Hon skriver i sin almanacka vet inte vad som händer far hostar men är snäll. Ante går snart
Nästa dag hör hon på radion om Tyskland som gått in i Polen.
Fascismen tänker jag när jag många år senare skriver om Anna .
Anna går över till herrgården och hon möter Florrie eller Florence som hon kallas . Hon har hjälpt till med arbete för Anna. Florence har svårmod men är vänlig och hon ler och tar upp den lille i famnen .
Hon håller honom ömt och sätter ner honom. Han går inte än säger Anna men snart.
Är det sant ,säger Anna , med kriget . Blir det krig igen?
Jag vet inte Anna, svarar Florence .
År av krig betyder svält och fattigdom och det är vad Anna minns,hur hungern smakade med vattnig soppa och gröt . Hon har haft det bättre än många andra de hade i alla fall ett hus .
Erik var född som backstusittare och allra längst ner de hade inte mat för dagen utan led. Det hade gjort honom till vad han var idag.
Anna, du måste tänka på dig själv säger Florence . Anna är arbetarbarn och arbetar så mycket hon kan för sina barn. Hon går upp halvfem varje morgon lagar frukost och går till sitt arbete, tidigare har den minste fått vara med nu får den äldre pojken passa för de jobb hon gör. Tänka på sig själv gäller inte henne när skulle hon göra det. Hon knyter handen i fickan igen som så många gånger förr.

Kriget ,den 1 september så vet hon verkligen att ett nytt krig börjat hon gråter över gröten denna tidiga morgon. Det ligger skärvor av porslin över hela golvet när Erik blir arg slår han sönder det han ser. Hon lyssnar på radion ,jo tyska trupper har gått in i Polen de har nått Warzawa och Polen har givit upp upp kampen. Samtidigt så har Ante krupit upp ur soffan där han sovit och han reser sig varligt och tar sina första steg. Hon blir först så glad men skärvorna som hon just sopat upp , finns det något kvar . Ante sätter sig ned hon lyfter upp honom kysser hans röda kalufs. Hon vet vem som kommer få svälta nu när det är krig som det arbetarbarn hon är. Mjölk får de från storbonden hon har serverat på deras kalas. Kanske kan de få vete, gryn och annat också.
Pelle passar den lille i gläntan där hon plockar alla bär hon hittar ,alla vintrar är besvärliga men för
arbetarbarn är krigsvintrar än värre. Den lille har ätit blåbär och är blå runt hela munnenoch Pelle håller honom i handen när Anna plockar bär för allt hon är värd.

 Det är krig