lördag 9 augusti 2014

Om vård som inte kan anstå

Idag nästan ett halvår efter utvisningen av ett flertal unga afghanska killar har jag fått svar på den anmälan som gjordes till IVO av mig Sara Lund-Persson och Stefan Berg. IVO står för inspektionen för vård och omsorg dit man vänder sig om något fel inträffat i vården.Vår anmälan  handlade om att en ung man som utvisades till Afghanistan trots att han några timmar tidigare tagit ett stort antal tabletter sertralin i syfte att ta sitt liv. Sertralin är ett antidepressivt läkemedel serotonin återupptagningshämmare som kan vara livshotande vid överdosering med serotenergt syndrom och EKG - förändringar  som kan leda till livshotande arytmier . Vanligtvis vårdas dessa patienter med övervakning av vitala parametrar samt överförs till psykiatrin för vård inget av detta erbjöds patienten utan han flögs till Afghanistan med hand och fotfängsel tillsammans med 10 andra .


  Utredningen som gjorts har inte visat att vård personal gjort fel eller att personen inte erbjudits vård. Jag sätter nästan kaffet i halsen . Varken jag eller Stefan som gjorde anmälan har fått besvarafrågor i ärendet och naturligtvis inte den person som i suicidsyfte tog en överdos sertralin eftersom han
utvisade och flögs till Kabul Det vi vet är att en förfrågan från IVO gått till den vårdcentral som vanligtvis sköter vården av intagna på förvaret. Vad de svarat vet inte jag och kommer nog heller aldrig att få reda på.
Vårdcentralen ägs av Nötkärnan AB och är en privat vårdgivare . Alltså vården av de mest utsatta det
vill säga asylsökande som tagits i förvar bedrivs av ett vinstdrivande företag. Har de vårdföretagen en intensivvårdsutrustad avdelning på förvaret med pulsoximeter, EKG övervakning samt resurser för att hålla fria luftvägar ? Nej, naturligtvis inte. Ändå förflyttades inte patienten till akutsjukhus och
polisens insatsledning avvisade två ambulanser som kallats till platsen.
 Det är förståeligt att en utredning inte till fullo kan göras då personen ifråga utvisades och frågor till denne inte kan göras men utredningen läggs ner därför att inget fel från vårdgivaren  gjorts och att
utredarna inte ser någon anledning att fortsätta. Utifrån det material som inhämtats av IVO  Det är något som vårdgivaren sagt men vi som klagande inte någon gång fått uttala sig om.
Det är inte det allvarliga  att vi inte tillfrågat. Det som är riktigt allvarligt är att en person försökt ta
nekas vård i Sverige och sedan forslas liggande på mage med hand och fotfängsel till ett land utan resurser att ta hand om. Där han som minoritet och Sikh bara kan invänta talibaner plågsamma tortyr och en långsam väg till döden som befriare.
En svensk som gått till vårdcentralen med informationen jag har tagit en ask sertralin hade inte
skickats hem efter efter att man tagit ett blodtryck som varit okej. Om personen
ifråga inte självmant gått med på vidare utredning hade sannolikt läkaren bedömt att vårdintyg skulle skrivas. Framförallt om personen samtidigt hävdar att han ska åka på en resa till andra sidan
jordklotet. Vilken läkare eller sjuksköterska hade okejat det utifrån ovanstående information. Ingen som var det minsta rädd om sin legitimation och patienten för den delen också.
Här bestämmer polis utan några kunskaper om läkemedel, intoxikation eller psykiatri att en patient
kan utvisas till Kabul. De förlitar sig på att en sjuksköterska från vårdcentralen säger att man kan bli lite trött men det är inte farligt. Vi vet heller inte om det var vad som sades eller om gränspolisen i vanlig ordning hörde vad de ville höra. Sedan tidigare vet jag att den som behöver sjukvård väldigt
sällan får adekvat vård och behandling på förvarsenheten. När jag gjorde besök där så menar Migrationsverket att det kommer en sjuksköterska varje vecka men det är skillnad på att erbjuda panodil och sömntabletter och adekvat vård och behandling av hjärtinfarkter, schizofreni diabetes .
Enhets chefen på förvaret hävdar å ena sidan att förvaret har hand om många med svåra psykiatriska sjukdomar och att personalen inte har utbildning för det som schizofreni. När jag frågade hur en
person med svåra hallucinationer som inte kunde hanteras på en enhet med personal dygnet runt överhuvud taget skulle klara sig ensam i Kabul efter att ha deporterats dit av svenskgränspolis så kan han inte svara.
 Enhetschefen för förvaret på Sagåsen vet heller inte vem som är vårdgivare . Vi vet att det är Nötkärnan AB men enhetschefen hävdar att det är avtal med Västra Götalands regionen. Möjligt att
det är ett avtal som lagts på entreprenad. Nötkärnan AB ett privat vinstdrivande företag står för vården och pengarna för varje besök de gör där . De vill gå med vinst i första hand i andra hand kommer patienterna
Vård på lika villkor är ett skämt det är bara att konstatera efter vi fått svar från IVO. Det som händer på förvaren och vid så kallade grupp deportationer är skamlig och avskyvärt. Polisens våld mot denna grupp afghanska unga män ska sent glömmas. Förvarstagna har också rättigheter en av dessa är rätt
till vård som inte kan anstå. De har även rätt till human behandling att få sitt ansikte sönderslaget och
ligga på mage med hand och fotfängsel i ett chartrat plan mot Kabul kan inte av någon människorätts organisation eller institution. Ändå händer det


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar