Eva Ruzs, som är psykolog vill mena att små barn på dagis ger större konsekvenser än barnfattigdom barnet anknytning skulle ta skada av dagis. Hon hänvisar då till föräldrar som vill göra karriär och gå och träna på flashiga gym. Ursäkta men vilken värld lever du i? För att få försörjningsstöd krävs att man tar ut maximal föräldraförsäkring alltså sju dagar i veckan, ensamstående kan sällan leva på enbart garantidagar. Anknytning är viktigt därför bör stödet till nyblivna föräldrar vara bättre anknytningen börjar tidigt en del menar redan i sen graviditet där modern börjar skapa sig en bild av sitt barn vilket försvåras av oro som fattigdom, arbetslöshet depression och egen ohälsa. Bolwby, beskriver föräldraskapet som en trygg bas och att barnet anknyter till sin förälder omedelbart efter förlossningen och föräldern svarar barnets behov. Vid niomånadersålder blir barnet allt mer medvetande om andra men socialiserings processen har för länge sedan börjat.
Ja fattiga föräldrar som måste gå tillbaka till arbete när barnet är ett år eller tvingas att söka arbete liksom att delta i åtgärder på heltid annars inte ett ruttet öre blir ju helt klart pressade liksom föräldrar som måste få blöjor hos någon kyrka eller annan välgörenhets organisation liksom att de tränar inte på gym de gör inte karriär.
Barnfattigdom handlar inte om frustrerade föräldrars avundsjuka utan faktum om att det är för många dagar kvar på månaden när pengarna definitivt är slut. Vilken värld lever denna överklass psykolog i? Vad vet hon om att inte ha? Föräldrar kan idag tvingas välja mellan barnens nya glasögon eller medicin klart att det påverkar barn liksom att stressen över att inte ha tillräcklig försörjning faktiskt påverkar föräldrars psykiska hälsa och att det kommer påverka deras barn. Det påverkar barn att inte kunna åka med på skolresor att deras föräldrar inte har råd med klasskassan.
