Vad är det mer som inte får sägas?

Våga vägra ta debatten, är namnet på en essä skriven av Ali Esbati. Det finns många debatter som vi slutat diskutera därför att den moderna människan inte finner intresse av dem eller rent av anser dem oetiska.Det fria ordet är därmed inte på något som förbjuds eller förhindras. Vår moral utvecklas i diskussioner och vi låter vissa diskussioner självdö som att jorden är platt, som rent rasistiska diskussioner om att färgen på människor avgör deras intellekt.
 Yrsa Stenius anser tydligen att denna förändring  läs utveckling är ett hot mot det fria ordet. För hon skriver i sin kommentar där hon recenserar publicist klubbens debatt att Ali Esbatis påstående att nazismens verkningar kanske inte hade blivit mindre av en fri debatt av antisemitism som absurditeter.Vidare svarar hon Ali Esbati med följande citat "Avskaffandet av det fria ordet var en förutsättning för Hitlers tolv år vid makten". Nu får vi backa bandet. Hitler kom till makten efter ett demokratiskt val Tyskland var ingen diktatur. Dåtidens Tyskland var ett mycket modernt land med moderna lagar vid tiden för Hitlers tillträde. Ändå blev landet centrum för Europas största folkmord i modern tid. Händelser och en djupgående intressant analys återfinns i Baumanns  Auschwitz och det moderna samhället.
Nazismen uppstod inte i ett vakuum inte heller antisemitismen den var en gammal kvarleva som fick ny luft i en debatt och uppstod genom propaganda och att diskussioner om judars existensberättigande i det europeiska samhället, och där ingen ifrågasatte diskussionens villkor etiken eller moralen. Idéer som hörde till ett medeltida sätt att tänka och agera backades upp och spreds i syfte att tillintetgöra en samhällsgrupp.

Idag sker  debatten om invandrare och får ett överdrivet stort medialt intresse över sextioprocent av all medial tid och då diskuteras detta utifrån tesen att invandrare är eller har problem " En konsensus-elit som misstänkliggör personer som vågar ha kritiska åsikter” menar Stina om sina journalistkollegor  i en debatt mellan Ali Esbati och Stina Dabrowski på bästa sändnings tid . Hon menar att hon blir förminskad och att detta är ettbrott mot yttrande friheten Nästa dag är Stina Dabrowski moderator i debatt  i Publicist Klubben där deltar Janne Josefsson, Åsa Linderborg  Ali

Esbati och några andra. Temat för kvällen är våga vägra ta debatten. Det är just den här debatten som Yrsa Stenius idag recenserar.
 Publicist Klubben   som förövrigt bjudit in Avpixlats Mats Dagerlind och Ingrid Carlqvist vid tidigare tillfällen för att diskutera näthat och rätten att hata muslimer öppet och fritt i media. Det senare är min egen recension av samtalet. Det är nämligen den rätten Ingrid Carlqvist  om än  något tillspetsat vill hävda.

Våga vägra ta debatten är en viktig essä väl underbyggd och speglar en samtid och analysen i essän är betydligt djupare än vad som görs gällande i Agenda . Ali Esbati är en av dem som överlevde Utöya massakern hans sambo Marte Michelet, norsk debattör stod mycket högt på den lista av debattörer och politiker som skulle likvideras av Anders Behring Breivik . Åsa Linderborg fick i höstas så allvarliga hot mot sig och sin familj att hon tvingades leva på hemlig adress med personskydd.Deras liv har naturligtvis allvarligt påverkats av högerextrema grupper och individers vilja att med våld tysta oliktänkande och borde vara en betydligt viktigare diskussion.

 Yrsa, tycker du inte att Stina och Jannes problem förefaller ganska banala i jämförelse? Skulle en ytterligare debatt om invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet förhindrat detta.

 Breiviks eget manifest och de tankar bakom var och är han inte ensam om. En öppen debatt om muslimer som handlar om att förminska som handlar om att negativt belysa deras ställning som samhälls medborgare förhindrar inte några terrordåd från höger extremister och ökar kanske inte heller risken. Det händer dock något med ett samhälle och de som lever i samhället. Det blir mer accepterat att skylla skolresultat på etnisk och religiös identifikation fast vi alla egentligen vet att problemet är något annat.  Det har egentligen inte med yttrandefrihet att göra över huvudtaget utan handlar om en struktur i rasismen som delvis och stegvis blir en accepterad del i det mediala och det allmänna debatt utrymmet och det är vad Esbati vill belysa.
 Essän är skriven långt innan dessa händelser och den beskriver en samtids stegvisa  berättigande av en växande rasism och hur Esbati diskuterar hur sådana strukturer  kan motverkas. Varken  Esbati eller någon annan kväser rätten till yttrandefrihet utan utmanar debattörer att våga vägra stå emot ett stegvis rasistiskt samhällsklimat
Alla studier visar på att övertagande av rasistisk retorik i debatter  gör de högerpopulistiska och rent rasistiska partierna allt mer extrema. Det finns också studier som påvisar att rasism ökar när de vanliga partierna övertar de högerpopulistiska frågorna Danmark är ett sådant exempel men det finns fler.Återigen rasism uppstår inte i ett vakuum.
En partiledare i ett riksdags parti har benämnt gruppen muslimer som det största hotet sedan andra världskriget? Behövde han svara på varför han sade så? Tydligen får allt grövre rasistiska anklagelser sägas utan att bemötas om och om igen så pass mycket att det tillslut normaliseras som en sanning.
 Frågan till Stina ,Janne och Yrsa  och Publicist Klubben  kvarstår vad är det mer som inte får sägas?